Såg på svt's program ikväll. Del 3. Tycker inte riktigt, riktigt om det. Jag kan inte identifiera mig, ju. Idag handlade det bara om singelkvinnor, och homosexuella. Det är inte jag.
När ska det handla om såna som oss? Som är Ofrivilligt barnlösa? Oss som det inte är nåt fel på, men som ändå inte kan bli med barn.... Vi som vill, vill, vill... och längtar och längtar... Hoppas. Önskar.
Sen vi började i den här IVF-karusellen har jag lärt mig hur mycket vanligare det är med IVF, och framför allt med barnlöshet! Men jag trodde nog att det var vanligare bland "vanliga" par. Är det så att det är fler homosexuella och singelkvinnor som vill ha barn, än vad det är par???
Jag bara undrar.
Nej det tror inte jag det är. Men bland singlar och homosexuella så är det så "självklart" att man kan vara öppen med att vilja ha barn, och naturligtvis få hjälp eftersom man inte kan klara det i sin relation eller på egen hand.
SvaraRaderaVisst är det mer hemligt bland vanliga par att be om hjälp, och VÅGA BERÄTTA för andra att det är nåt "fel" på oss. Att vi inte grejjar att få till en unge själva lixom...
Eller har jag fel? Det är min uppfattning iallafall!
Kram Ninna
Om jag får göra ett inlägg i debatten; jag förstår att man vill se sånt man känner igen sig i. Det vill förstås jag oxå, och jag är singel.
SvaraRaderaOch som singel kan jag visst vara ofrivilligt barnlös. På riktigt. Det handlar inte om den sociala statusen som bottnar i att jag inte har en karl - utan i det medicinska att mina försök inte ger resultat. Skillnaden mellan dig och mig i detta är att svensk lagstiftning ger dig, i egenskap av par, en etikett och därmed hjälp. Jag får varken eller. Men jag är inte mindre "ofrivilligt barnlös", på riktigt, för det.
Önskar dig lycka till i dina försök!