söndag 22 oktober 2017

Söndagsfunderingar

En söndag sent i oktober. Hösten kan vara så härlig!! Men inte idag. Det är mörkt ute. Mitt på dagen, och vi måste ha lamporna tända inne! Det regnar ute. Inte så där mycket, men lite grand hela tiden. Fuktigt. Rått. De flesta löven har trillat nu. Bara kala, tomma grenar. Det som jag tycker är tråkigt.

Vi är lediga idag. Båda två. Och inget särskilt på schemat. Skönt. Kunna ta dagen som den kommer! Maken är ute i växthuset och städar ut det sista för hösten. Alltså, typ tvättar av fönstrena på insidan. Nu är det inte klara glasrutor, för det är inte bra i ett växthus. Växterna tål inte fullt solsken hela tiden, utan lite bubbliga rutor är bättre. Vårt växthus är nämligen just det. Ett växthus. Inget uterum med stolar och bord. Nä, här är det fullt med växter!! Så vill vi ha det... :D

Vi vill gärna bygga ett eget hus. Ett hus som är anpassat efter OSS, efter våra behov. Vi har kollat lite, i många år har vi kollat på färdiga hus. Men nu har vi kollat på tomter och ritningar hos alla de hundratals husföretag som finns. Vi bor ju egentligen bra nu. Men, vårt hus och trädgård, kräver en hel del renoveringar snart. Eller, det måste antingen bytas en balk i uterummet, eller så gör vi om hela uterummet så det passar oss som vi vill ha det. Och då kan vi göra om uteplatsen också, den är lite konstig ibland. Och då när vi ändå närmar oss garaget, så bygger vi om det/river och byggger nytt - så det sitter i hop med huset. Och då är vi plötsligt uppe i mycket pengar. Bara uterummet kostar ca 250 000 kr i material (fönster är inte billigt). Och då kanske det är lika bra att bygga allt nytt, från grunden? Då kan vi ju få det precis som vi vill ha det!

Vi hade en säljare här på besök häromdagen. Och ja, hon var säljare. Suck. Vi vill ju kunna ställa frågor, kan man göra si eller så? Ändra på ditten eller datten? Tyvärr kan hon inte reservera nån tomt till oss. Det finns en som är möjlig. Säljaren tyckte nog vi inte behövde ett så stort hus, och föreslog hela tiden mindre. Men, det är väl vårt val?? Om maken behöver ett hyfsat stort arbetsrum för han jobbar mycket hemifrån? Och jag kanske också vill ha ett litet krypin, till mitt skrivbord, och symaskin? Och ett gästrum. Och tänk, ett bibliotek... Det har jag alltid drömt om. Eller i alla fall några väggar där vi kan ha bokhyllorna. Säljaren var mycket medveten om, att det bara är vi två. Inga barn. Och ändå visade hon tydligt ut lekplatsen, och där det planeras en förskola.... Eh. Det struntar vi i. Men, vi är ju inte normen. Och det gör lite ont.

Det är dyrt att bygga hus. Tomt kostar pengar. Men samtidigt, om vi nu bygger ett hus, det är liksom en gång i livet, känner jag. Då måste det ju få bli som VI vill ha det, eller hur? Vi är vuxna, och lever våra liv för fullt. Det kommer bara vara vi två. Vi får inga barn, ingen som kommer efter oss. Varför ska vi inte ta hand om våra pengar och leva bra NU då? Det hjälper ingen att spara pengar på hög. Ett av våra s k motton (som vi fått från kuratorn efter alla missfallen) är just, att vi lever i nuet. Det försöker vi verkligen göra.

Det andra mottot, eller meningen, som vi fick med oss är, att vi har varandra och vi har det bra. Och det säger vi också till varandra rätt ofta. <3

....

Tvära kast nu. Min släkt bjuder in till julkalas. Förr hade vi alltid en söndag då vi träffades och åt julbord ihop. Ofta på ett ställe där vi fick ett  eget rum, och vi kunde umgås, äta och prata. Nu är det ändrat, med fokus på barnen. Det är knytkalas, så att även barnen ska kunna äta maten (!!!). Vi är hemma hos någon, eller hyr någon lokal. Det är lekar för barnen, julklappsutdelning och tomten kommer.

Min erfarenhet (som lärare i många många år) är att barnen idag är lite trötta på allt sånt... De vill vara hemma, och fira jul i lugn och ro. Med egna traditioner. Nu firas det i skolan, med fotbollen, på fritids, med mor- och farföräldrarna, med grannarna och med kompisarna. Och för inte tal om alla Luciatåg... Jag tror det är bekvämt för oss vuxna att göra ett litet knytkalas. Jag tycker inte om det. Det passar inte mig, eller oss, alls. Så vi struntar i att gå. Men, kan man verkligen det? Ja, kära Hönsamaja. Det kan man!!! Man kan välja bort sånt som gör en ledsen. Som som förminskar dig. Och, vi har varandra, och vi har det bra.

Jag har tidigare skrivit om julen, och hur tungt det kan vara. Just för att en del säger att det är BARNENS högtid. Struntsnack! Jag kan väl också njuta av julen??

Ja, ja. Lite funderingar en söndag i oktober. I höstrusket. Nu kanske jag ska fixa lite lunch till oss? Eftersom maken är ute och jobbar, så känns det som om lunchen hamnar på mig i dag.... Eller så sitter jag kvar här i soffan lite till.... Framför brasan.... Och vovven jämte mig.... Mys!

Ta hand om varandra!!