söndag 4 september 2011

Halva tiden.

Idag har typ halva ruvartiden gått.

Tidigare har jag tyckt det gått smidigt första veckan, medan andra veckan varit seg och gått långsamt. Den här gången räknar jag dagarna på ett helt annat sätt än tidigare. Varför? Än har jag inte känt några tecken. Visst, brösten är väldans svullna, men det beror ju på Crinonen. Mina svullna och irriterade äggstockar har dock lugnat ner sig lite nu. Magen känns mycket bättre.

Vi firade lite igår kväll, min man och jag. Han drack öl. Och jag drack vatten. Det brukar inte vara nåt jobbigt att avstå alkohol. På nåt sätt är det enklare att avstå helt, än att bara ta ett litet glas. Och nä, jag har inga problem med alkoholen, tycker bara att det är gott med en öl ibland. Inga mängder. Men till viss mat passar det.

Idag på morgonen har vi hjälpts åt att baka bröd. Nu står brödet på jäsning och han är ute och springer. Jag då? Jo, jag måste nog tyvärr göra nåt som skjutit upp så himla länge nu... På torsdag ska jag ha skickat in ett s k paper, och då måste jag först läsa litteraturen och sen skriva ihop en sida. Jag har absolut ingen motivation till det....

Sitta ute i solen kanske? Jag prövar...
kramelikram

2 kommentarer:

  1. Åh vad härligt att baka eget bröd och skönt att läsa att du mår bättre i magen. Hoppas du finner motivation ute i solen.

    SvaraRadera
  2. Tiden går väl aldrig så långsamt som när man ruvar... Gäller att hålla sig sysselsatt så att mna inte har tid att tänka på ruvningen.
    Skönt att du mår bättre.
    Kram!

    SvaraRadera