Mitt i veckan...

Det har gått ett par dagar till. Vi kämpar på. Vi fick ett visst stöd av socialen, så pass mycket, att vi kände att vi försöker, i alla fall.

Vi är lovade handledning, vi önskade en av dem som höll i kursen som vi gick i våras. Än har vi inte hört nåt, men vi hoppas hoppas hoppas på honom. Det skulle kännas bra, att få prata med nån som är utomstående, men ändå vet vad det handlar om.

Vi har också fått en mentor, eller vad man ska kalla henne. Hon bor inte så långt härifrån, är något äldre än oss, och har just nu fem barn placerade hos sig och sin man. Och tre biologiska barn ;) Det låter som full rulle, men när hon berättar, så känns det fullt naturligt! Det var skönt att få prata med henne. Vi ska träffas igen, på lördag redan. Hon kan berätta vad hon tycker, hur de har gjort och hur de har tänkt. Hon kan säga hur vi kan vara mot biologföräldrarna, och mot socialen. De är skönt att få ha pratat med henne!

Idag har maken jobbat, liksom igår eftermiddag. Det är skillnad att vara själv med dem båda, så länge. Men det funkar. Trött är jag, men det funkar.

Det blir fler och fler mysstunder, och gosiga upplevelser. Vi åkte till en annan lekplats idag, mycket lyckat! Först var det bara vi där, sen kom en annan femårig kille. Det funkade bra. Men, när vi varit där en timme kom ett helt fritids dit, och skulle äta sitt mellanmål där. Som tur var, började det regna då (tur för oss!), så då åkte vi hem. Det var liiiite knepigt att hålla koll på våra två små tjejer när det plötsligt kryllade av barn.

Vi testar och prövar det här med sova, och 3,5-åringen. Många har sagt till oss, att hon är för stor för att sova middag. Och det kanske hon är. Men hon vaknar oftast kl 5-5.30 på morgonen. Får hon inte sova nåt på dagen, är hon trött och grinig och gnällig hela eftermiddagen. Det som funkar bäst, är om hon får sova 30-40 min efter maten. Då är hon trött och lägger sig typ halv 7, och somnar till kl 7. Om vi inte väcker henne, sover hon enkelt minst 1,5 timma! Nu väcker jag henne, och då har hon en lååång startsträcka... Känns kanske igen? Men, vi får ta den lilla gnäll- och gråtstunden. För så här funkar det bäst! (Visst är det skönt om hon sover 1,5 timme på eftermiddagen, man hinner med lite då, även den stora tjejen. Men - då somnar hon ju inte på kvällen! Vi får göra lite avvägningar, helt enkelt!)

En annan sak vi testar och prövar är blöja - trosor. Ibland säger hon själv, att hon är stor flicka och vill ha trosor. När jag sen försöker med samma argument säger hon att hon inte kan: "jag är för liten förstår du väl"... Sötungen! Så det händer lite olyckor då och då... Mycket tvätt. Idag hann hon först kissa ner nattlinnet (hon satt ändå på toaletten), en badrumsmatta och ett par shorts och trosor - innan klockan hann bli nio på morgonen... Vi har bra dagar, och mindre bra dagar. Skönt med sommar, för det är enkelt när man kan vara ute och lite mer lättklädd!!

Den stora tjejen, som snart är fem år, har problem med sömnen. Hon skyller på mardrömmar. Och visst, hon vaknar varje natt, ibland mer än en gång. Då kramar jag henne, ibland får hon sova hos oss i vår säng, men oftast somnar hon snabbt om i sin egen säng, efter en stunds gråt och kram. När jag frågar vad hon drömt om, vet hon inte det. På dagen sen, så svarar hon att hon drömmer om döskallar... Hur hanterar man mardrömmande femåringar, någon? Vi har ingen erfarenhet, behöver lite tips!

Nu ska jag umgås lite med min kära make...
kram på er!