Lite babbel.

Så är snart april också slut. Jag hinner inte med.... Längtar efter lite mer värme, alltså - var är våren?? Det är så kallt på nätterna fortfarande. Och de senaste dagarna har det snöat igen. Ja, ja, jag vet! "Aprilväder". Men det räcker nu! Fördelen med att det inte är så varmt, är att det räcker länge!! Mina påskliljor är helt underbara fortfarande! Och knappt en enda vissen blomma har jag fått nypa av. Man kan ju inte slänga bort dem, när de är så fina fortfarande, eller hur?? :)

Min gravida syster. Ja, jag ser ju henne inte så ofta, eftersom hon bor 35-40 mil från oss.... Men jag har tänkt en del på henne, så jag messade häromdagen. Och hon svarade!! Inte så vanligt, faktiskt. Man kan aldrig ringa henne, för hon hinner aldrig svara. HON kan ringa, när hon sitter i bilen på väg hem (handsfree!!). Lite trist att det är så.... Jag är ju just nu rätt flexibel i min tid. Det är vissa gånger jag inte kan prata i telefon, men det är inte så ofta.

Annars är det rätt mycket nu. Det kör ihop sig i skolan, flera prov som ska klaras av den här terminen, typ. Och stora saker. Jag har klarat av sångkursen i alla fall. Det var sångprov på fördjupningskursen, och man kan få InteGodkänd, Godkänd eller VälGodkänd. Jag siktade naturligtvis på det högre betyget. Man vet ju inte innan, och det kändes nästan lite nervöst!! Jag som aldrig blir nervös.... Men, jag fick mitt VG. Och mycket beröm, och fina ord.... Det värmde i hjärtat!! I alla fall något som jag KAN.

Det är mycket på jobbet också, hela maj är tuff. Typiskt att allt händer samtidigt, typ. Jag ska iväg och sjunga i Tyskland också, 5-8 maj. Roligt, men hinner jag med det egentligen?? Jag hjälper också till på en liten lokalrevy, som framträder två gånger i samband med Valborgshelgen. Det är jag som sköter musiken, har letat noter, skrivit och skrivit om, och så spelar jag. Roligt som attan, men ojojoj vilken tid det tar! Denna veckan övar vi varje kväll. Första gången vi körde igenom allt, var igår. Gick väl lite så där.... Men, det kommer nog. De andra är ju proffs!! Det är bara jag som är ny....

När jag väl är hemma, så åker maken iväg med jobbet.... Synd att det inte sammanfaller, nu får vi ju aldrig träffas... Men. Vi har just haft några dagar i London. Välbehövligt!! Och såååå bra!!! Efter alla sjukdomar och stök och bök under våren, behövde vi detta. Få vara nära, mysa och ha det gott. Det enda tråkiga med den resan, var ni vi kom hem. Morgonen efter ringde banken, och sa att makens kort hade "onormal aktivitet". Någonstans har kortet skimmats, vi vet inte var. Nu är alla kort spärrade och utbytta, och pengarna som försvann ska han få tillbaka, så fort polisanmälan kommer tillbaka och lämnas in till banken. Kostar oss egentligen bara besväret och eländet. Inga pengar, som tur är. Men man känner sig sårbar! Så noga som maken är med sånt!!!

Förra veckan föddes en liten taxvalp, som kommer att bli vår.... Det blir en tik. Vi hade egentligen velat ha en hanhund, för det är det som vi båda haft när vi vuxit upp, men nu föddes det flest tjejer, så.... De är sååå små och så otroligt söta! Väntar och längtar tills vi får hälsa på dem! Och går allt som det ska, så flyttar hon hem till oss lagom till midsommar, nån gång. Det kommer förmodligen ändra vårt liv, rätt rejält. Substitut för egen bebis? Tja, kanske? Jag tror att det är bra för oss. Vi har pratat länge om en hund, och nu blev det av. Det är en jobbarkompis till mig som är "morfar", och det har varit roligt att få följa med i hela processen.

Idag är det måndag, alltså pluggdag. Så, det är väl bäst att jag sätter igång?? Har en massa tråkig teori jag måste plugga på tills i morgon.... Men först, ska jag faktiskt göra min deklaration!!

Kram på er!

Planer i trädgården.

Lite vårkänsla får man allt. Men det är ingen värme ute, direkt. Och igår kväll var det minus 4 grader när vi gick och la oss.  Inte läge att plantera en massa krukor än, alltså. Påskliljorna klarar en eller två minusgrader och penséerna någon mer grad, berättade de i blomsteraffären sist. Jag har faktiskt lyft in en kruka med påskliljor ett par nätter. De står ute på marken. De som hänger på väggen på verandan vid dörren, de får hänga kvar. Men visst längtar jag efter att plantera....

Maken håller på med veden. Han är nästan färdig. Då är det växthuset som gäller igen. Han har beställt hyllor som ska upp. Och så är det nån anordning som automatiskt öppnar och stänger fönstrena, som ska fixas. Dessutom hann han inte lägga plattorna på golvet i höstas innan det blev för kallt. Så det ska också fixas nu. Det är tungt jobb, så det får han göra själv.

Han tog en paus i huggandet, och jag tog med min kaffekopp ut och så pratade vi lite. Drömde och planerade. Hur ska vi ha det? Ska vi flytta den lilla krusbärsbusken? Om vi köper en ny röd, så kan den ta sig och växa till sig i år, och förhoppningsvis ge bär nästa år. Då kan vi riva upp den gamla, nästa år. Den ger så otroligt mycket bär! Men, den har blivit alldeles för stor, och nu passar den inte in, där den står. Den är nog för stor att flytta, tror vi.

Var ska vi ha potatisen i år? Och ska vi riva upp smultronen, och bara ha jordgubbar?

Och så går vi där och funderar och tittar, planerar och tänker. Och jag tänker ju, att smultron är så roligt för barnen att gå och plocka själva. Och barnen får se, hur det går till. Från frö, till lilla krukan i fönstret, till stora krukan i fönstret. Och sen planterar vi ut det. Så småningom kan vi se blommor och så bären/tomaterna/gurkan/paprikan/physalisen eller vad det nu är. Och så kan vi skörda och äta!!

Men, hos oss blir det inte så. Vi får själva så, vårda och sköta, och sen skörda. Det kommer inte finnas några barn här. Så är det ju.

Det kommer gå bra ändå. Men när man alltid har funderat och längtat, planerat och tänkt.... och så blir det inte så. Det tar lite tid innan man ändrar sig. Det dyker ju upp nya saker hela tiden.

Jag hade kvar en bebisfilt, som jag köpte när det var planerat att vi skulle hämtat en flicka på BB. Nu blev det ju inte så, eftersom Soc ändrade sig (mycket märklig historia ju). Jag har gett bort kläder, blöjor och flaskor/nappar. Men den där filten behöll jag. Nu visade jag den för min syster, och frågade om hon ville ha den. Inte nu, men sen. Och det ville hon. Inte nu, men sen. :) Så den kommer i alla fall till nytta och användning.

Nu ska jag göra lite grönsallad, som vi ska äta till den italienska fritattan som står i ugnen. Gott!
Lev väl!!