Midsommarafton, ja. Inte så enkelt som man kan tro..
Vår vana trogen vaknade vi redan kl 5.30... men vi kliver inte upp och äter frukost förrän strax före klockan 7 i alla fall... Flickorna och jag åkte och plockade en massa blommor och björk- och eklöv. Under tiden städade maken där hemma. När vi kom hem, hjälptes vi åt att göra en midsommarstång. Om man inte vet vad midsommar är, så är det faktiskt inte så enkelt att förklara...
Men nu har vi upplevt en midsommarafton i alla fall! Det blev midsommarstång (och dans kring den), jordgubbar och glass, sill, grillad korv med bröd, grillat kött och potatissallad. Det blev nya vänner och lek lek lek.... Det blev också film och lite godis till det. För barnen alltså.
Vi är ett gäng som firat midsommar ihop i många många år. Nu för tiden är vi inte så många kvar, men vi brukar träffas i alla fall. I år var vi hemma hos oss. Tre barn blev nya bekantskaper för våra flickor. 10, 8 och 5 år var rätt lagom. Visst gnisslade det lite. Stora tjejen blev alldeles för hårdhänt vid ett tillfälle och skadade ögat på 8-åringen. Men efter tillsägelser, gråt och lite tandagnisslan lekte de ändå som bra vänner sen.
Sova då? Jo, lilltjejen fick sova middag så länge hon ville idag. Tur det kanske. Både somnade runt klockan 22. Den lilla strax före, och den stora strax efter. Nöjda och mycket trötta!!!
Det som är lite knepigt så här, är ju att flickorna ska knyta an till OSS, till min make och till mig. Men än så länge är de så öppna och söker vuxenkontakt, att de lika gärna går till nån annan vuxen. Vi får kämpa lite för detta. Att det är VI som ska trösta tjejerna, hålla efter dem, ge dem godis osv. Kanske inte så enkelt för andra att förstå. Men det är så vi har lärt oss, det är så vi har läst i böcker om anknytning och det är så socialen har uppmanat oss att göra.
Annars har det faktiskt funkat bra idag. Särskilt med tanke på hur mycket vi gjort, från kl 13 till kl 22 ungefär....
Visst har det tjatats lite om att få cykla.... Men, vi har lovat att i morrn - då får de cykla. Då får en av oss sitta där ute på gatan och hålla lite koll. Vi bor vid en kort återvändsgränd, och vi vet att samtliga få grannar är bortresta hela helgen. Det är bara vi kvar på hela gatan!! Men just därför är det rätt lugnt att låta dem lära sig cykla där. Kommer den en bil, ska man köra in till kanten och sen stanna. Men vad är då kanten?? Ja, sidan, trottoaren, jämte vägen... och så visar vi och förklarar. Ibland funkar det, och ibland inte....
Vi frågade tjejerna om det inte räckte om de vaknade klockan 8 i morgon bitti. Stora tjejen lovade det, men den lilla hönan flinade och skakade på huvudet: nähädu!!
Vi får väl se.... ;)
Sammanfattning.
Bra dag. Trötta, men nöjda.
Det låter ju ändå som en rätt fin midsommarafton, kanske den första i flickornas liv! Det är ju svårt att ta in att dom inte upplevt det tidigare! Men nu har dom fått ett jättefint minne, som ni kan prata om efteråt! Kanske var det en väldigt stor upplevelse!
SvaraRaderaDet där med anknytning till er förstår jag så innerligt väl! Visst ska det vara så i första hand! Men jag tror det kommer! Jag skulle göra så här - om det kom en ledsen flicka till mig skulle jag leda henne till er! Kanske skulle andra också kunna göra det! Men ge det litet tid! Kanske är det svårt för flickorna ännu att se det så! Allt är relativt nytt ännu!
En midsommarkram till er alla!