onsdag 30 maj 2018

Vi har satt en punkt.

När allt var som rörigast, mest och stressigast fick jag ett telefonsamtal. Jag var ledig, vi var och tittade på ny bil. Då började mobilen ringa, det gällde ett jobb jag skulle göra om tre veckor. Jag ville inte svara, inte koppla på jobbet. Fyra dagars ledigt är så gött att få vara just ledig.... Men telefonen ringde, och sen började hon messa. Det hände ett par saker till, så när vi kom hem, bröt jag ihop. Det blev för mycket. Jag jobbar hårt för att inte låta stressen ta över... Men ibland motarbetas jag...

Det här andra telefonsamtalet var från en socialtjänst. Vi anmälde oss till dem för 4-5 år sen, men inget har hänt. Nu hade de bytt personal, och undrade om vi var intresserade. Sen började hon fråga ut mig, om vilka vi är, vad vi jobbar med, tycker om, vad vill vi och vad tycker vi osv. Jag blev helt ställd. Jag måste prata med min man, sa jag. Men det fick jag knappt. Men nu har vi pratat, och jag har mejlat till henne och sagt att vi inte längre är intresserade. Det var så rörigt och jobbigt med socialtjänsten flera gånger, att vi inte tror vi orkar med en runda till.

Så. Nu är det slut på familjehemsplaceringar. Det blir inga barn hos oss. Aldrig nånsin. Så är det. Punkt.


- - - - - - - -

Men. Det känns rätt okej.

- - - - - - - -


På tal om något helt annat, så tar den här konstiga värmen snart kål på mig. Vad är det för fel på världen???? Så här ska det inte vara. Märkligt.

Kram på er....

måndag 21 maj 2018

Om att vara oförklarligt ofrivilligt barnlös. Fast för alltid.

Min man och jag är oförklarligt ofrivilligt barnlösa. Och vi kommer alltid att vara det. Det vet vi, och har vetat ett tag. Vi har verkligen försökt, men det går inte. Så är det med det, på nåt sätt.

För mig har det blivit mer och mer viktigt att tala om, att alla historier inte slutar bra. De slutar inte lyckligt. De slutar inte med att barnet kommer. Eller barnen.

Vi fick inget lyckligt slut. Men, vänta nu!! Är vi inte lyckliga nu då? Lever inte vi ett bra liv??

Joooo!!! Vi är lyckliga!! Vi har det bra!! Och vi trivs med livet!!! Absolut är det så!!

Men jag tror det är viktigt att tala om vi finns. Vi som inte fått det lyckliga slutet. Vi som hade "allt", utom ett barn.... NÄ nu var jag liiiite ironisk. :) Det är fortfarande viktigt att tala om att vi finns!!

Vi finns. Vi lever. Och vi har det trots allt bra!!

Så, när du pratar om att du är ofrivilligt barnlös (för det gör du väl???), glöm då inte att prata om oss som är det för alltid.

Kram på er i solskenet!!

tisdag 8 maj 2018

Maj och försommar.

 Idag är det helt galet varmt. Det är 28 grader. Men, hallåååå!! Det är bara början av maj än! Men det är alldeles underbart ute!!

Vår lilla sömntuta till hund, vill gärna ha sovmorgon. Idag tänkte jag överrumpla henne lite. Vi gick iväg kl 9, och gick i en hel timme. Hon brukar inte vilja gå ensam med nån av oss. Vi ska vara båda. Då har hon hela sin lilla flock samlad, eller nåt. Men nu gick vi. Jag hade kortärmat, och shorts. Solen strålade från en alldeles klar himmel, och runt om oss sjöng och spelade fåglarna precis hela tiden. Så ljuvligt!! Och vi gick där, kollade in blommorna, bladen på träden, allt som växer och gror...

Vi går alltid förbi nya huset. Eller, det är ju bara en tomt än. Men det börjar komma upp fler hus hela tiden. Spännande! Igår var vi på byggmöte, hos kommunen. Tänk, man får lära sig nya saker hela tiden :)

Jag har pratat med en kvinna, som har hund. Hon och hennes man har precis flyttat in i nya området. Vad jag sett har de inga barn. Annars är det barn i rätt många hus. Och idag pratade jag med en tjej, som flyttar in till jul, hon hade mage... Men det gör mig inte så mycket. Vi bygger ju för OSS.

I dag har jag ledig dag. Men ska ändå iväg och jobba ikväll. Jag ska vara med på ett möte... Vet inte riktigt vad som förväntas av mig, men det är spännande att få vara med och berätta om vad jag gör.

Njuter ni nu? Försök ta en paus, andas djupt och bara var en liten stund.... :)