Aktivitet på bloggen.

Nu har jag blivit mer aktiv på bloggen igen. Men det känns ovant, konstigt. Blogga? Jag?? Ja, Hönsamaja, det är faktiskt det du gör! :)

Det händer mycket till vårt hus just nu. I helgen bestämde vi vitvaror till köket. Naturligtvis inte standard, utan tillval.... = dyrare. Och diskmaskinen blir en helt annan, = ännu dyrare. Men, då blir det som vi vill ha det. Vi ska ju inte göra något som vi inte vill ha!! Och vi har räknat med dyrare just på köket.

Här om dagen var vi köksbutiken, och bestämde köksinredningen. Oj oj oj. Det tog 3,5 timmar, men nu är det klart. Ja, inte kakel. Men resten. Och där är vi olika, maken och jag. Jag tar snabba beslut. Ångrar mig sällan. Han måste fundera. Vända och vrida. Grubbla lite. Så det här var jättejobbiga 3,5 timmar för honom! <3 JAG var ju trött efteråt, så han måste varit helt slut!!

Vi har också bestämt en massa andra saker; inredning i badrum (dock inte kakel och golv), färg på tak, färg på takrännor (och massa andra saker på taket), golv, fönster (utsidan, insidan, fönsterhylla), garderober, blandare till köket - tvättrum - badrummen, dörrar inne och dörrar ute, handtag till dörrar inne och dörrar ute.... :) Ja, säkert mycket mer som jag inte kommer ihåg nu.

Men - det är många beslut.

Jag tycker ju det är roligt, och det tycker maken också. Men, det är för många beslut för honom. Det är liksom inte "hans grej", om ni fattar. Men vi gör det här tillsammans. Verkligen - allt är tillsammans. Och det tror jag är viktigt för vårt äktenskap. Vi är inte bara man och hustru, vi är vänner också. Bästa vänner!

Vi har andra vänner som åker till fjällen och åker skidor. Och lägger upp foton och filmer på sociala medier hur lyckliga och glada de är. Hela familjen. Barnen skrattar och njuter av skidor och snö. Och jag bara tänker, oj oj oj, vad skönt att vi slipper DEN stressen i alla fall. Idag måste ju barnen erbjudas ALLT. De måste få pröva att åka skidor, utför och på längden. De måste åka skridskor. Åka i pulkabacken. Åka spark. Vinterfiska på isen. Grilla korv ute i snön. Ja, visst är det roliga saker!! Det tycker jag, absolut. Men, för mig skulle det vara en stress, att se till att mitt/mina barn skulle få med sig allt det där, i livets ryggsäck. Ärligt talat, det är inget jag behöver. Det klarar jag mig utan.

 Nu VET jag, med hela min kropp och  själ och förstånd, att det är så mycket, mycket mer, att ha barn. Och jag vill nog fortfarande ha barn. Ha någon som kommer efter mig. Men. Nu vet vi, att det inte kommer bli så. Då får man ju gilla läget!! Kanske är detta ett försvar?? Jag vet inte. Bara en liten fundering jag fick. Och snälla, lägg inte in för mycket i detta nu. Se det som en räddningsplanka som jag desperat sträcker mig efter... Inte som ett inlägg i nån debatt!! :) Och detta är bara mina egna små tankar. Jag vill inte provocera någon.

En annan sak som är bra med att inte ha barn (finns det saker som är bra med att inte ha barn????), är att jag kan fokusera på jobbet. Utan dåligt samvete för barnen. ;) Nu raljerar jag lite igen. Men, det finns ett korn av sanning i detta. Jag tycker ju, att om man har barn, ska man ta hand om dem också. Då menar jag inte att jag skulle sluta jobba, och bara vara med mina barn. Nä. Men, kanske inte fokusera mer på jobbet än på dem.

Nu har jag bytt jobb, jag gjorde en rejäl karriärsväng, för snart tre år sen. Nu har jag girat lite igen. Men bara 25% av min tid. Men ååååå vad roligt det är !!!!! Jag träffar andra människor, sitter med där det bestäms saker, jag lär mig nya saker! Jag älskar det!! Och jag behöver den utmaningen.

Det nya jobbet tar inte heller mer tid från min familj. Alltså maken och hunden. (Vi är en familj). För när jag är ledig, då är jag ledig. Det var jag aldrig förr. Som lärare/musiklärare har man förtroendetid, 10,5 tim varje vecka. Den ska du göra hemma. Sen har jag pluggat en massa, större delen av mitt liv. På fritiden. Då är man heller aldrig ledig. NU är jag ledig. Och det är såååå skönt!! Idag åkte jag hem vid lunch, och kände att jag inte ska jobba igen förrän kl 8 på måndag morgon!! Och det är bra. För MIG och för min FAMILJ.

Vi går mycket med vår hund. Och det är bra för min hälsa. Tänker på vikten då. Det pratas sällan om alla de kilon man plockar på sig vid IVF. Jag plockade på mig mycket. Alla hormoner. Och sex missfall kräver tröstätande. Ja, för jag tröstäter nog. Och belönar med mat. Eller godis eller annat kaloririkt. Och det är dumt. Det är TÄNKET jag måste ändra på. Så nu kämpar jag på igen. Första veckan -1,2 kg. Inte så mycket, jag har rasat mer första veckan, tidigare. Men det är mer än ett kilo, så det är jag mycket nöjd med. Och då äter vi gott, och njuter också! Fredag kväll och lördag kväll är fortfarande lite speciell så där. Det blir alltid glass på fredag kväll. Vår egen specialitet. Vi äter sällan godis, och aldrig chips, typ. Jag som älskar godis. Smågodis - plockgodis, eller vad man vill kalla det. Man jag kan låta bli. Om jag bestämmer mig för det. (men det är inte enkelt alltid).

Ja, det var lite fredagsprat från mig. Ta det för vad det är, lite småprat, lite babblande. Jag sitter här och vi ska snart börja laga lite mat tillsammans. Så jag är inte hur seriös som helst i mina tankar (=inga drev i debatten nu, tack).

Hoppas ni får en trevlig helg!!

Livet utan barn.

Det är lite spännande att bygga hus. Ja. Det är det.

Några vet om det, men inte alla. På lång väg alla... I helgen var vi på släktkalas, och fick frågan. Någon hade skvallrat, vem?? Det var bara nära familjen som visste. Och någon mer. Och så på våra jobb. Men de har inga kontakter med våra släktingar. Hur som helst. Bra  att det får vara lite hemligt till, tycker jag. Och ni skvallrar ju inte... hahaha...

Vad jag skulle komma till, var, att när vi berättar att vi ska bygga hus, frågar folk ofta "varför"? Eh. Vadddå?? För att vi vill?? Nä, det räcker inte som svar till dem.

Svarar vi då, att det är bara vi två, vi har inga barn som kommer efter oss som vi behöver spara till, utan det är vi och vi ska leva här och nu och ha det gott och spännande och bra och .... Då blir det tysta. Många säger att det är bra. Att vi är modiga. Att vi gör helt rätt.

Och det är klart vi gör rätt, eller hur?? Vi bygger ett hus för oss, som jag sagt tidigare. För våra behov. För vår lilla familj. Två vuxna och en hund. :)

Vi har varit rätt generösa med att visa ritningarna på huset. Men då börjar alla kommentarer komma. Varför gör ni så och inte så?? Eh, för att det är så här vi vill ha det!! De verkar inte tro att vi har tänkt nånting. Men, om man börjar förklara, jo vi har valt att ge maken ett stort rum som sitt arbetsrum, för han jobbar faktiskt hemifrån. Han har rummet åt norr, för vi vill inte ha sovrummet mot vägen, och så blir det ingen sol där = inte så varmt. Det blir varmt nog ändå av hans datorer. Jahaaa säger oftast folk då. Ja, vi har faktiskt tänkt.

Äsch, jag ska nog inte skriva mer idag. Jag är inte på nån vidare bra humör, märker jag. Jag är visst lite gnällig... hahaha... .Men inte bitter. Inte idag i alla fall.

Kram på er!

Nytt år. Nya möjligheter.

Jag läser bloggar fortfarande. Flera stycken, som jag har följt länge. Jag letar inga nya. Det har jag inget behov av. Men jag läser andra. Och när jag ändå loggar in, så tänker jag, att jag ska skriva sen. Sen. Sen? Sen! Sen.... :D

Och så skriver jag. Och tänker, att nu kommer jag nog igång igen. Men nädå. Nu har det gått låång tid igen. Ursäkta och förlåt!

Det var nog första nyårsafton, då jag egentligen inte var ledsen. Jag blir nästan alltid det då. Man står där, ska summera året, tänka på allt fint och bra man gjort. Allt roligt man ska göra nästa nya år. Och då tänker jag på allt som vi ville, men som inte blev. Att vi är ensamma nu. Det är bara maken och jag. Det är vi. Men - det är inte så bara!!

Vi har köpt tomt. Vi har bestämt hus. Vi har fått bygglov. Nästa vecka ska vi bestämma köket. Håhåjaja... Samtidigt som det händer mycket, så händer det ingenting... Det känns jäääääättelääääänge tills vi kan flytta in.... Jag har faktiskt inte njutit så mycket av att göra julfint här hemma i år. Nä, sa maken. Du känner väl att det är sista året. Du är redan på plats i det nya. Och så är det nog.

Ja, vi bygger nytt. Vi bygger för oss. Ett hus anpassat efter oss. Vad betyder det? Jo, ingen lekstuga eller sandlåda i trädgården. Inga barnrum. Inga låga hatthyllor, tvättfat eller annat. Men, om vi vill sälja huset om 20 år då? Kan det inte bo någon barnfamilj där då? Jo självklart. Makens arbetsrum blir ju såklart ett bra barnrum. Om man byter tapeter och så. Och gästrummet blir också ett bra barnrum. Två badrum. Vi har inte bestämt om vi vill ha badkar i det ena än. Det rum som vi kommer ha som bibliotek/musikrum/storbildsteverum, kan man mycket väl ha som lekrum. Men, det är inte byggt för det från början. Det är byggt för OSS. Som VI vill ha det. Och för mig är det stor skillnad.

Hoppas ni fått en bra start på nya året!! Jag har börjat lite delvis ett nytt jobb. Jag jobbade i höstas 75%, men har nu gått ned till 50%. Resterande 25 % jobbar jag som kommunikatör, på det stora centrala kontoret. Eller stora och stora. Vi är ca 90 anställda totalt. På min lilla enhet är vi 14 anställda. Men det är lite spännande!! Nu jobbar jag med nya människor, mycket administrativt, men ändå kreativt. Och jag jobbar tillsammans med de som bestämmer ;)

Kramelikram