Utbildning för att bli förälder.

Nu har vi börjat. Utbildningen för att bli föräldrar. Eller för att bli ett hem. Rättare sagt, familjehem.

Sex måndagkvällar, och en hel lördag ska vi hålla på. Det är vi, och sju andra familjer. Två av familjerna var ensamstående föräldrar. Vi har fått erbjudandet att gå den här utbilningen, vi ser gärna att ni går den.... Andra familjer var ditskickade på order. Så olika det kan vara. Några familjer har haft flera barn hos sig, andra har haft många år. Vi är ju helt nya på det här. Några kom dit, och kände sig negativa från början, varför måste vi vara här... Andra tyckte det skulle bli spännande, att få lära sig lite nytt, att få träffa andra i liknande situation.

Vi är nog positiva, tror jag. Spännande att få höra andra berätta hur de har det, hur det gått till för dem. När vi berättade vår historia skakade alla på huvudet... Får det gå till så här? undrade de. Vilken resa ni gjort, hur orkar ni ställa er upp igen? var frågor som vi fick.

Ja, man måste ju vidare, eller hur?

Första gången pratade vi om lagar som styr familjehemmen och placeringarna. Inte mycket nyheter, men väldigt nyttigt att få det utpekat för sig. Vi vet ju att Barnkonventionen är viktig och bra. Men Sverige har inte antagit den som en lag. Vi har däremot Föräldrabalken, vilket inte våra grannländer har. Därför är föräldrarnas sits så mycket starkare i Sverige jämfört med andra länder. Andra länder tittar mer på barnet, och på vad som är bäst för det.

Nåväl. Det blev en lång dag. Trötta och hungriga var vi när vi kom hem. Så trött var jag, att jag inte kunde somna sen.... Övertrött eller nåt... Dumt ju.

På fredag får vi besök från socialen från en ny kommun. Får se vad de har att erbjuda. Vi vet att det är två olika syskonpar som behöver oss. Undrar om något av dem passar oss??

kram på er