tisdag 20 november 2012

Äntligen: telefonsamtalet.

Idag har jag haft en riktigt jävla dag. Ta inte illa upp med min svordom, den är mild i det här sammanhanget... Förmodligen vaknade jag på fel sida, och eländet har fortsatt hela dagen... Så när jag hade jobbat klart klockan 14, bestämde jag mig för att åka hem, lägga mig i sängen och bara dra täcket över huvudet.... Allt har gått fel och blivit dumt idag... Tur man kan skoja om det i alla fall...

När jag kom hem, kom mannen och mötte mig vid dörren. Han jobbade hemma idag, och jag blev lite förvånad, för han brukar vara så otroligt noga med sitt jobb och vill inte bli störd då. Han såg allvarlig ut.

Hjälp, vad är det nu? tänkte jag. Han hade haft besök av nån från räddningstjänsten som skulle testa och kontrollera den öppna spisen. Gick det inte bra? tänkte jag.

"De har ringt från socialen", säger han. Och ser fortfarande allvarlig ut.

Aj då, hann jag tänkte. Då blir det inget.

"De undrar om vi vill bli familjehem till det här lilla barnet....?"

Oj. Oj? Varför är han inte glad då? Han ser ju så allvarlig ut? Är det nåt fel? Nej, det är det inte. Allt är bara bra. Han blev nog bara lite tagen av stundens allvar.... ;)

Föräldrarna vill fortfarande inte göra en frivillig placering, så nu ska det bli LVU. Ärendet ska upp i nämnden och sen till förvaltningsdomstolen. Men vi bör ha barnet hos oss senast den 19 december...

Jaha.

Jag blir alldeles upprymd i hela kroppen. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Får massor av ny energi, samtidigt som jag inte får nåt gjort.

Men visst känns det bra!!

kram kram kram

8 kommentarer:

  1. Nu bölar jag igen... Hoppas nu att soc hinner ta tag i det innan föräldrarna försvinner med barnet. Om det är LVU som är på gång så är det ju verkligen inte någon bra miljö för det stackars barnet så även om det är traumatiskt och allt sånt för den lille/a så kommer det ju att bli bättre i längden.

    Lovar att jag håller alla tummar jag kan, hoppas, hoppas!

    SvaraRadera
  2. Tack gode Gud för att ni inte ser en familjehems placering som en affärsuppgörelse som jag en kommentar om igår.
    Jag känner sorg för att det stackarns lilla barnet inte fått vettiga föräldrar när vi andra står här redo. Men älskade lilla barn vad du kommer få det bra!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Det är ju underbara nyheter, hoppas att det nu går vägen! Grattis!

    SvaraRadera
  4. Oh. Vad glad jag blir. Det är ju fantastiskt. Hittar inte riktigt några bra ord...

    tänk att en riktigt dålig dag kan sluta så bra!!

    SvaraRadera
  5. HURRA va bra!! Ni kommer bli dom bästa för detta barn, hoppas bara inte ni glömmer bort oss när vi fortfarande kämpar... ;) Krama om maken oxå från mig!

    Kram kram kram kram

    SvaraRadera
  6. Fantastiska nyheter för er och barnet.
    Hoppas verkligen att det blir av den här gången.
    Massa kramar

    SvaraRadera
  7. Åh vad roliga nyheter! Håller alla tummar för att det går vägen!

    SvaraRadera