TACK
för alla kramar och fina ord!! Det gör att jag kan le lite genom tårarna....
Visst är det en sorg för oss också, vi har ju väntat och längtat. Men de som förlorar mest på det här, är barnen...
Hur ska man göra för att ändra det här? Man undrar vad BRIS säger? Vad säger min lokala riksdagspolitiker? Funderar och grubblar mycket...
KRAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar