Nu har allt lugnat ner sig. Lite grand. Eller det borde det ha gjort. Jag känner mig fortfarande lika stressad. Det kan vara situationer då jag känner mig lugn och tillfreds, men på en mikrosekund rusar jag upp och är uppe på den där hemska höga stressnivån igen...
Dumt.
Jag har inte hunnit skriva på ett tag. Men jag har velat. Jag har försökt läsa bloggar, och jag tror jag har hunnit med det. Inte så tätt som förut, men jag har i alla fall läst. Jag har inte kommenterat så mycket, men ni ska veta att jag tänker på er...
Vad har hänt då?
Jo, min gynläkare ringde i fredags eftermiddag. Jag tog ju en massa blodprover när jag var där. Allt såg bra ut, eller rättare sagt, det såg ut som förut. Inget problem med sköldkörteln. Jag är ännu inte i klimakteriet. Jag har gott om (mycket gott om) ägganlag. Blödningen kom som den skulle, var inte jättekraftig, men nog så det räckte till...
Alltså inget problem. Inga fel på mig heller.
Nähä. Men inget händer då! Jag borde passa min vikt. Och det har jag gjort tidigare. Men nu när vi hade bestämt oss för att det var nog med ivf-ande, så struntade jag i det. Jag har väl inte ätit precis en massa godis, kakor och onyttigt. Men inte heller särskilt nyttigt, och eftertänksamt. Det var många tunga och ledsamma dagar ett tag, och då äter jag lite konstigt... Eller, jag tänker inte, rättare sagt.
Man kan ju bli spontangravid. Jag har ju blivit det en gång förut, även om det också slutade i missfall. Men det skulle ju kunna ske igen! Extra roligt att min vän Anna har lyckats, och blivit just spontagravid!! Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att det kommer gå bra för henne och hennes man...
Lite värdelöst, ointressant vetande kanske? Jag har skoskav. Eller rättare blåsor över stora delar av fötterna, och några blåsor har gått sönder och där gör det ONT.
Mer värdelöst vetande: I söndags bet jag sönder en tand.... Halva tanden lossnade. Så det var bara att snällt ringa till tandläkaren i måndags, be lite snällt och sen tacksamt ta emot tiden vid lunch. Men, jag har en underbar tandläkare, det gjorde inte ont, hon gjorde det snabbt och snyggt och mycket proffsigt. Och så klart kostar det 1 500 kr. Jag som ska jobba mindre = mindre lön. Behövdes ju inte en extra utgift, om jag säger så....
Ja, som ni kan läsa. Det är lite tungt just nu. Mycket som händer fortfarande. Även om det är roliga saker, så orkar jag inte. Jag orkar inte. Jag vill vara ensam med mina tankar, mina funderingar.
Men jag måste försöka klara av det här. Det är ju inte långt till semester, ledighet och vila.
Längtar dit.
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar