En liten bit bort.

Nu är jag inte nere i det där svarta hålet. Jag har kommit upp igen, och är faktiskt en liten bit från kanten. Det är fortfarande ganska nära... Men jag har en underbar man, som håller i mig, så jag inte trillar ner.

Nu har han varit borta några dagar igen, han reser ju i jobbet. Saknar honom då!

Den av våra fem graviditeter som jag trott mest på, var den fjärde. Planerad födsel i början på maj. Det barnet skulle fyllt ett år snart. Känns väldigt konstigt att tänka på det. Det är så många saker, som vi aldrig kommer få uppleva, maken och jag. Och det sörjer jag fortfarande. Det har inte gått över. Inte än.

Men vi hoppas och tror att vi kan få ta hand om några andra barn. Några som inte har ett bra hem, ett tryggt hem, med föräldrar som klarar av dem. Då finns ju vi här! Och om det är nåt jag har lärt mig, under den här resan på vägen till att bli familjehem, så är det att vi behövs! Jag visste väl nånstans, att det finns barn i vårt land som far illa. Men när jag hör berättelserna, blir jag så oerhört lessen. Sorgsen. Förtvivlad. Och arg. Man vill hjälpa alla! Det kan jag inte göra. Men vi kan hjälpa någon. Eller några. Och vi kommer göra så gott vi kan.


Jag har funderat på den här bloggen. Den har hjälpt mig väldigt mycket i vår kamp, i vårt kämpande för att bli gravida. Jag har fått många nya vänner! Såna som jag mejlar till, skriver med här och såna som jag träffar i verkliga levande livet! Och jag har lärt mig att vi inte är ensamma...

Det här är ingen solskensblogg, för folk att läsa och bli på bra humör. Det är först och främst min egen lilla ventil. Jag har valt att ha den offentlig, så att fler kan läsa, för det hjälper mig och det kanske kan hjälpa nån annan (vilket jag ofta får bevis för). Jag får mejl med frågor, och jag försöker alltid svara. Men det är sorgligt när man läser bloggar, som måste stängas ner, eller förses med lösenord till särskilt inbjudna... Varför kan inte folk bara vara lite snälla? Måste man hacka på varann, och klaga och gnälla? Trist.


Idag ska jag ta med ett par av mina syskonbarn och gå på stan och fika! Mysigt!! Jag är i alla fall både faster och moster!! <3 <3 <3