fredag 18 september 2015

Höst. Sjukhusbesök.

Idag är det riktigt ruskväder. Regn och blåst. Höst? Fast träden har kvar sina gröna löv, faktiskt. Eller, nja, här där jag sitter i köket kan jag faktiskt se ett par träd som man kan ana gulnade löv på.... Jag brukar inte tycka om hösten. I alla fall inte när det är dimma, eller blåst/storm. Visst kan det vara mysigt när man får krypa inomhus igen, tända brasa, lysa upp med värmeljus, kura under filten.... Men, jag har inte fått så mycket sommar i år, jag är inte beredd för hösten än....

I går var jag på Universitetssjukhuset i Örebro. En ny erfarenhet. En undersökning som för närvarande inte kan göras på mitt vanliga sjukhus, pga ombyggnad. Så jag fick åka iväg långt som tusan.... Tur att maken följer med. Och undersökningen skilde sig faktiskt en del åt. Jag var orolig. Och ledsen. Det är alltid jobbigt att komma till ett nytt ställe, ny personal, som inte har/kan läsa sig in på min journal, vad jag har gjort. Så jag måste berätta allting, om igen. Suck. Den första som möter mig var en alldeles för hurtig bestämmar-sköterska. Hon visste, men inte jag, typ. Hon ville inte att maken skulle följa med mig. Men det ville jag. Och det hade jag talat om för maken, med tårarna i ögonen, så han stod på sig. Älskade, en sån tur jag har honom.... Men, när det till slut var dags för själva undersökning, då dök Thomas upp.... Han brukar vara på mitt vanliga sjukhus. Åå... någon jag kände, som jag har förtroende för, jag tycker om honom.... Då blev det lättare. Och så klart gick undersökningen bra. Nu väntar vi bara på resultatet. Jag åt frukost redan kl 6, och sen var jag fastande, hela dagen. Inte ens kaffe eller tuggummi, bara vatten.... Klockan var 16.30 när vi  slog oss ner på McDonalds och snabbt slukade maten... Inte lätt när man inte hittar i en stad, och är otroligt hungrig... Då  får det bli s k snabbmat. Men det funkar ju någon gång ibland!

Idag är jag hemma. Jobbar hemifrån, kan man säga. Jag ska skriva om noter till en sång, som jag ska spela och sjunga till på en vigsel om två veckor. Det är lite kul, men det tar en stund, och är lite pilligt... Jag ska öva mer till den här vigseln också. Och så väntar jag på att de ska komma och asfaltera vår garageuppfart. Kan  de göra det i det här regnovädret? Ja, ja. Vi får se om de kommer...

Igår var jag nog mer nervös och orolig än vanligt, för jag glömde bort att be om ett reseintyg på sjukhuset. Som om jag vore en amatör..... Men, kanske kunde personalen som registrerar patienterna, ge dem ett intyg? Jag menar, vem vill inte ha reseersättning....? Min resa var tio mil längre, enkel väg.... Så nu måste jag ringa och hoppas få ett i efterskott. Suck. Jobbigt.

Nähä. Kaffe, kanske?

Kram på er....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar