Ja, ja. Det blev en tyst vecka också. Det kan bli så ibland. Vi har fortfarande semester, och har åkt runt lite, bland annat en sväng till Öland.
Men nu är vi hemma! Och förbereder oss för att börja jobba igen. Suck. Ingen av oss känner för det. Men, erfarenheten säger ju, att det brukar gå bra, bara man väl kommer igång.
Idag tvättar jag. Och plockar i trädgården. Maken har också pysslat i trädgården. Han har plockat av lite hallon. Igen. Alla är ju inte mogna på en gång, man får ta några i taget. Men nu var det nog fjärde gången han gick över buskarna. Vi har inte så mycket, bara ett par buskar. Men det blir en del hallon i alla fall. Gott!
Nu är maken iväg och tvättar bilen. Den ska besiktigas, och då vill han ha det i ordning. Det blir nog bra med det....
Nu har jag fått upp och ut tvätten på tork. Nästa steg är tråkigare, att ta hand om den.... Sen måste vi nog ta en tur till mataffären. Det ekar tomt i kylskåpet.
Nästa vecka kommer nästa socialtjänst på besök. De ringde häromdagen, hade precis återkommit från sin semester. Det känns som om de verkligen är intresserade av oss. I den kommun som behandlade oss så illa i början på sommaren, annonseras nu efter en ny socialchef. Vi har inte kommit ner och skrivit ihop något brev än. Men det ska vi göra. Men inte riktigt nu. Snart!
Jag har tidigare skrivit om goda vänner, som delar på sig. Nu har vi hjälpt en av dem att flytta. H*n flyttar långt bort, det blir inte så att vi kan ses så ofta. Trist. Både maken och jag har funkat bra med den här personen, så h*n kommer bli saknad.... Ett annat par är också ute i blåsten. Där är det också den ena som vi känner bättre än den andra. Det är väl ofta så. Men det är svårt. Nu har de inte brutit upp (än), och det är barn inblandade. Men vi stöttar den som vi känner bäst, som först tog kontakt med oss och berättade. Det är så mycket som man utifrån inte ser i ett förhållande, tänker vi. Vi hoppas det ska gå bra här också. Det gick snabbt när de träffades, jag har för mig att det tog inte ens en månad innan hon blev gravid. Och då blev de ett par, eftersom båda vill ha barnet/barnen. Visst känns det lite olustigt, särskilt när vi är i den situation vi nu är. Utan barn.
Ja, ja. Ut en sväng i solen igen!
Det är jobbigt att se på när andra går skilda vägar. Plötsligt ser man sig själv och sin relation i ett nytt ljus. Blir lite omskakad och i bästa fall knyts närmre varandra. Hur har det gått med din mans alla röntgenbilder? Hoppas allt är bra!
SvaraRaderaMakens bilder visade "inget onormalt". Bra på sätt och vis, men vad är det så som är fel?? Han har ju fortfarande ont....
Radera