Vi hade bestämt med socialsekreterarna från socialen, att de skulle ringa idag. Jag lovade vara hemma kl 14-14.30-tiden. Ringde de? Nä. Maken och jag hade sagt att jag skulle ringa upp, om de inte ringde. Vågade jag det? Nä. Så maken fick ringa. Då hann de inte prata, utan de ringde hem till mig, efter en kvart.
Han, vår socialsekr, började berätta att de tittat igenom sammanfattning efter vårt möte, läst våra svar på frågorna och pratat lite allmänt om oss. Han såg hinder.
1. De svårigheter vi har gått igenom, med flera missfall och misslyckade ivf. Det har funnits en nedstämdhet, under året. Är det kanske för tidigt för oss att bli familjehem?
2. Jag har haft oturen, jag har påverkats av min skelettsjukdom, av min cancer. Det är såklart bra för mig med mina årliga kontroller och läkarkontakter. Men, vad utsätter vi ett barn för? Om det har funnits sjukdom i barnets familj? Vi pratar ju om ett yngre barn.
3. Vi har ingen egen erfarenhet av egna barn. Och det handlar ju oftast om barn som ska återförenas med sina föräldrar, och då säger erfarenheten att det kan bli svårare om man inte har egna barn.
Det finns alltså dessa funderingar. Och det är bara med omtanke om oss. En varsamhet om oss.
Men.
Det är ändå aktuellt att presentera oss i morgon, som en möjlig familj att utreda vidare. Så från och med i morgon finns vi med på Listan. De brukar resonera så här, att föräldrar som är svåra att samarbeta med, hamnar på ett erfaret hem. Vi skulle få föräldrar som är enklare. Vi finns för ett barn som är 0-6 år. Och vi finns även tillgängliga för ett syskonpar.
När jag frågade om NÄR detta kan bli, sa jag också att jag förstår att han säkert har svårt att säga nåt exakt. Men vi vill ändå veta, ska vi ställa in oss på en månad, ett år, två år...?
Han svarade inte på det. :) På Listan finns föräldrar som har gått grundutbildningen. Det finns föräldrar som har väntat ett tag. Och det finns några föräldrar som har haft barn tidigare.
Men vi finns med på Listan hela tiden!
Så vad händer nu då?
Vi ställer in oss på grundutbildningen som socialen ordnar. Den börjar i januari 2013. Så vi fortsätter som vanligt. Vi lever i nuet. Vi ska inte gå runt och vänta och längta, planera och hoppas. Vi ska leva i nuet!
Visst blev jag lessen över de tre "funderingarna". Men, vi ska leva i nuet, och glädjas åt att vi i alla fall finns med på Listan!
KRAM!
*fingers crossed*
SvaraRaderaJag är inte så insatt i hur processen eller hur riktlinjerna är men jag tror att man kan hitta "funderingar" i alla familjer.
SvaraRaderaI de familjer där man bara haft det bra så är det otestat hur man regerar på kris och sorg. Alla kan bli sjuka, din sjukdom är dokumenterad och uppföljd. Jag tror att er barnlöshet kan göra er ödmjuka och mer öppna än familjer där man har flera barn och fått för sig att man vet hur det borde fungerar. Inget barn är det andra likt.
Lycka till, hoppas att ni får behöva någon som behöver er snart. Kram
Tack, båda två!
SvaraRaderaJag blir alldeles varm när jag får era ord.
Vi tror ju mycket mer nu, att vi kommer få behöva någon som behöver oss. Och vi hoppas ju så klart det blir snart.
kram
Låter fint med att leva i nuet:)
SvaraRaderaSkrev ett blogginlägg om örten som du frågade om, så jag hoppas att du blir klokare av mitt svammel :)
Lycka till!
Det är så roligt och spännande. NI kommer bli världens bästa föräldrar!!!
SvaraRadera