Jag såg på Nyhetsmorgon på TV4 och det handlade om missfall. Tyvärr missade jag början, utan kom in precis i slutet. Men sen såg jag den lilla frågestunden då "experten" fick svara på frågor som tittarna mejlat in.
Och jag upptäckte att jag fortfarande är arg. Jag är ARG på våra missfall. Den här experten (vet inte om hon var barnmorska eller gynekolog eller vad hon var, men hon lät kompetent i alla fall), pratade om hur missfall är OTUR. Varenda gång???? undrar ju jag då.
Nä, jag är inte klar med våra missfall än. Jag trodde det. Jag trodde att jag gått vidare.... Igår tänkte jag faktiskt på vårt senaste (sista?) missfall. Jag skulle varit nångång på väg in i månad nummer 6 nu. Förmodligen lite rund om magen.... Fast nu blev det inte så. Den här gången. Heller.
Det hjälper ju inte att grubbla och vara bitter. Så därför försöker jag glömma och gå vidare. Inte glömma som att "inte prata om det". Nä, för det tror jag är riktigt viktigt att man gör. Maken och jag måste vara väldans öppna mot/med varandra och prata om det. Och det gör vi.
Nähä. Tillbaka till vardagen. Nu ska jag hoppa in i duschen och sen ner på stan och köpa födelsedagspresent till guddottern. Hon fyller nio år och har för första gången önskat sig smink. Så det har jag lovat. Men bara lite grand, förmodligen ögonskugga och nåt läppglans.... :)
Kram på er!
Jag håller med dig, missfall är inte otur bara. Missfall kan vara tragedi och en oändlig sorg men aggression. Arg för att ens kropp inte kan bära ett barn som hjärtat längtar efter. Vi är många som skulle varit mammor om vi fått behålla våra barn och inte fått missfall. Kram på dig gumman
SvaraRadera