Vårstress

Alltså, jag vet att det var riktigt länge sen jag skrev nu. Men. Ja, vad ska man säga? Livet går vidare?

Det gör ju det. Livet. Går vidare alltså. Men samtidigt är jag inte klar med vissa saker. I helgen var vi på ett syskonbarns dop. Tungt. Eller.... Otroligt roligt och barnet var glatt och skrattade och busade typ hela tiden. Det var ett otroligt vackert och fint dop. Roligt dop. Men, så finns den där lilla lilla taggen i hjärtat kvar. Jag sjöng. "Handens fem fingrar" av Peter Le Marc, men så som Lisa Nilsson gör den. Texten är otroligt vacker. Men jag sjöng "... du är mitt kött och blod...." och såna saker. Jag kommer aldrig få något efter mig. Få någon som för mitt kött och blod vidare. Mitt arv. Mina gener. Och det känns fortfarande tungt vissa stunder.

Nåväl. Det är fullt ös på skolan. Jag har så mycket att göra, och stressar, och mina axlar sitter uppe vid öronen nu. När jag äntligen och till slut kom i väg till min massage, fick jag lite skäll för att jag väntat så länge. Men jag hinner ju inte! Jag har en låsning på vänster sida vid nacken. Dumt. Inte undra på att jag är stel, har ont och vaknar med huvudvärk. Så nu ska jag kolla om sjukgymnaster kan hjälpa mig. Man behöver inte remiss längre, utan kan ringa och beställa själv. Tänkte kolla det.

Det är bra när jag får mycket att göra. För då får jag mycket gjort.  Så funkar jag. Men, nu har jag alldeles för mycket. Det har gått för långt. Jag blir istället sittande passiv, och det händer ingenting. Det är väldans dumt. Helgen som kommer är vi hemma och är lediga. Sen är det något var enda helg till midsommar.... Någon helg jobbar jag, vi ska till Stockholm, jag ska iväg med skolan, jag ska iväg med kören.... Jag behöver lite lugn och ro. Jag behöver få andas. Så jag måste hitta några andra stunder, då jag faktiskt är lite ledig. Lite ensam. Får andas lite.

Det kommer ordna sig. Det är bara lite motigt innan jag hittat vägen dit, jag måste gå.

Och så är det vår ute. Massor av nya "måsten". Plantera blommor i krukor på trappan och på baksidan, penséer och påskliljor. Men än så länge är det minusgrader på natten, så jag vill vänta någon vecka till. Sopa garageuppfarten och trottoaren, för snart kommer sopmaskinen på gatan. Och när den har varit ska jag putsa fönstrena (ingen idé innan, den dammar så gräsligt). Klippa häcken på framsidan (ska göras på vårvintern, och det kommer redan knoppar - aaaahhh.....). Det är egentligen väldigt roligt, och rogivande att pyssla med huset, eller framför allt med trädgården. Men just nu känns det som ett tvång. Ett påhäng. Kanske blir roligare sen, när det lugnar ner sig lite igen....?

Nähä. Det är min pluggdag idag. Och jag är sen i starten, den där sommartiden ställer till det för mig....

Ha det gott, ni trogna som läser!