Att förstå.

En härlig höstdag. Kallt ute, luften är klar och hög. Friskt! Solen verkligen strålar idag....

Livet rullar på. Jag jobbar och jag pluggar, men det är så vansinnigt roligt!! Jag har verkligen hittat rätt. Även om det tar mycket tid....

Vi har lagt planerna på att bygga hus åt sidan. Vi bor ju så bra där vi gör.... Och jag har gjort om lite här hemma, jag flyttade in mitt skrivbord från arbetsrummet in till gästrummet. Tänk, detta lilla, och så bra det blev!

Vi fick en stol över. En barnstol, ser ut som en vanlig stol fast lite mindre men ändå hög. Lagom för en 3-4-åring att sitta med vid matbordet.... Maken har haft sina kläder på den, men nu köpte jag en s k herrbetjänt till honom att ha kläderna på. De kan hänga mycket bättre där, och det tar lite mindre plats. Jag försökte sen skänka bort stolen, men ingen vill ha den.... Alltså, den är ju knappt använd, och ser verkligen bra ut. Men alla har ju redan det de behöver.... Jag försöker lite till, annars vet jag inte vad jag gör med den. Slänger den? Känns ju inte bra det heller.... Här hemma står den bara och påminner om det vi INTE har. Jag har slängt ut fler saker. En leksaksspis som jag och mina syskon hade när vi var barn, fick åka hem till mina föräldrar igen. Tillsammans med leksaksservisen. Korgen (som innehållit små dockor, bilar, klossar och andra små leksaker) tömdes. Sakerna packades i lådorna under sängen, tillsammans med en massa mjukisdjur. Nu är det inga såna saker framme längre. Det kommer inget barn till oss. Bara att inse det. Våra syskonbarn börjar bli stora, och minstingen är inte här så ofta. När han kommer kan man plocka fram det man vill ha....

Vi måste fortsätta med vårt liv. Vårt liv som vuxna. Och vi har det bra tillsammans, men ibland måste man jobba lite för det.

Inte glömma bort varandra. Jag är borta nästan tre kvällar i veckan, och det är inte bra. Tisdagar läser jag, och är hemma kl 19. Men, nu har jag bestämt att efter det är jag hemma! Jag håller mig kring maken!! Även om han vill titta på fotboll på teven, och inte prata, så sitter jag i teverummet hos honom. Med min stickning. Vi umgås ju på sätt och vis ändå.

På onsdagar och torsdagar sjunger jag. Men, jag försöker åka hem tidigare på torsdagar, så jag är hemma kl 20.30.

Det är ju lite värre när jag jobbar på helgerna. Men, jag försöker. Och vi är två om detta.... När jag jobbat 50%, så gjorde jag ju mer saker här hemma. Nu jobbar och pluggar jag nästan 100%, klart att jag inte har så mycket tid över då!! Det gäller för maken att förstå det också....

Nu ska jag baka lite bröd, och medan det står i ugnen så pluggar jag lite också....

Ha en fin dag!!