Snorunge.

Igår pratade jag med en god vän, som också kämpar med IVF. De har gjort två försök, båda gångerna minus på stickan. Sen blev hon plötsligt spontangravid, och så missfall i vecka 13.

De har haft en tung höst. Men nu fick jag veta att de gick på föräldrautbildning, som nästan var klar. Inför adoption, alltså. Klokt av dem, tycker jag. Tiden går, och ingen av oss blir ju yngre, precis. Men det är dyrt, det skulle kosta dem 300 000 kr. Oj då.

Och min barnlängtan är stor.

Jag har sett reklam på teve nu, flera dagar i rad, att man kan beställa en almanacka/kalender med egna foton. Jag kände direkt, att foton har jag gott om. Inte på egna barn, men på oss andra i släkten. Men jag kommer inte ihåg namnet på företaget! Nån som vet var man billigt, snabbt och enkelt kan beställa en sån egen-gjord kalender???

Och rubrikens snorunge syftar på mig själv. Jag är en enda stor snorunge just nu. Hostar, nyser och snorar... Fryser, och kryper ner under filten i soffan.... :(

KRAM (lite på avstånd, så att ni inte smittas...)

Ägglossning.

Vi har ju lyckats bli gravida alldeles av sig självt, en gång. Men visst skulle väl det kunna hända igen?? Trots att jag är .... ja, lite äldre då... ;)

Så jag har testat mig för ägglossning. Den är ju liksom inte alls regelbunden på mig. Om man säger så. Jag hade kvar några gamla stickor. När jag använde den första idag, så stod det bäst före oktober 2011. Vågar man lita på den i alla fall???

Den visade nämligen att jag har ägglossning just nu. Hoppsan!! "Älskling?! NU!!!!"

Hahaha.... Nåja, försöka duger. Vi får se vad som händer. Om man vågar lita på det här testet. Vad tror ni, kan man det?

kramelikram

Mörk och trist.

En vanlig torsdag. Jag är alltid ledig på torsdagar. Men idag är det fullt upp! Jag ska städa och göra fint inför helgen, är det tänkt. Vi brukar hjälpas åt, min man och jag, men nu får jag göra det själv idag. Vi får gäster i morrn kväll, så det måste liksom ske idag...

Och jag röjer! Bra fart verkligen! Vi har ett sideboard och en hylla i köket, och där samlas alltid en hel massa saker... Post, reklam, min kurslitteratur, jobbsaker mm. Men det har jag röjt undan nu!! Jag har också röjt i en stooor tidningshög med facktidningar som tillhör mannen, inredningstidningar och lite annat mysigt. Men nu åker de ut!

Men jag känner inte att jag har så bra fart som jag vill ha!! Kl 12 kommer en kompis hit för lunch, och hon har med sig mat! Ska bli gott! Och då måste jag ju ha hunnit en bra bit innan hon kommer... hehe...

Nu känns allt undanplockat, så det jag ska göra är att börja damma och sen dammsuga. Jag börjar i rummen längst bort från köket, så det är lite okej här när hon kommer för lunchen.

Fick en liten paus i skrivandet, min pappa kom förbi med lite tallris som jag ville ha. Tur man har lite skog att plocka i! Nu står stora krukan på verandan, full med tallris. När det närmar sig jul knyter jag i röda sidenband som rosetter. Och kransen hänger redan på dörren. Den köpte jag för två veckor sen. I förrgår sa min man: "Vilken fin krans, köpte du den idag?" Öh... nä, den har hängt där i minst tio dagar... Han trodde mig inte, men vem är förvånad!! Men han är medveten om att han inte ser när jag byter gardiner och sånt... Så det får jag väl leva med!

Nä, nu gör jag ett ryck igen!!

Ha det gott alla...

Test.

Nu har jag beställt ägglossningstest. Tack Wilda Mathilda för tipset!

Det gäller att försöka med allt....

Och annars då?
Jo, jag är inte stå stressad. Blev överraskande lessen när vi var på barndop i helgen. Var totalt oförberedd på det, men känslorna bara kom.

Blev också lessen när min älskade man berättade att han blivit lite plötsligt och oförberett lessen häromdagen, när han i bilen hörde barn på radion.... Då svämmade mitt hjärta över av kärleken till honom... Tänk att jag inte ens kan ge honom ett barn...

kram

Blandade dagar.

Det är lite blandat just nu. Delvis rätt lugnt på jobbet, för jag klarade av en massa i oktober -så jag kan andas ut lite. Men sen är det så många nya saker som händer...

Och ikväll har jag varit och sjungit. Roligt! Vi är bara 10 stycken, fördelade i stämmorna SSATB, så man är verkligen viktig för helheten! Det är kul när vi står blandat i stämmorna, det blir renare då och mycket lättare att sjunga.

Jag ska sjunga i morrn också!!!

G'natt alla...

Underbar överraskning....

Jag älskar ju överraskningar, särskilt såna här trevliga!!
Det blev en tur till storstan. Först bio, det kändes som om det var jättelängesen vi var på bio! Och för en gångs skull köpte vi både popcorn och dricka... Mumsigt.
Sen blev det middag. Trerätters med vinmeny till... Som avslutning fick jag en cappucino och maken en whiskey... Det var inte överdrivet mycket mat på tallrikarna, men det smakade underbart! Och inför varje ny rätt kom personalen och berättade om vinet, vad det hette, hur det var tillverkat och var det kom i från. Och samma med maten. Det var väldans positivt!

Och så då en natt på hotell. Känns lyxigt, bara det! Det som hände på natten censurerar jag, så då kommer vi fram till frukosten... Vid bordet bredvid satt en högljudd Ola Salo tillsammans med tre till. Två av dem känner jag igen, men hittar inte namnen.... Lite längre bort satt Charlotte Perelli och petade lite i sin frukost.

Tack Emma, för ett bra biotips! Det blev Tower Heist, och vi blev också överraskade! Både skratt och fniss och många his(s)nande känslor... hihi...

Skönt att komma hem, och det är fortfarande bara lördag!! Gott...

kramelikram!!

Överraskning!

Idag fick jag ett sms på förmiddagen.... Från min man. Det stod ungefär så här:

"Överraskning! Bered dig på att åka iväg så fort du kommer hem från jobbet. Det blir bio, middag och hotell! Puss"



Fattar ni att jag älskar honom, eller???

Trött. Lessen.

Idag är jag både trött och lessen. Dumt...

Men vi har haft det mycket bättre ett tag, maken och jag. Han är den finaste och goaste jag vet, och jag älskar honom så mycket. Men det är så mycket som handlar om mig nu. Min hälsa.

Nu hoppas jag det blir som vi tänkt, en egen helg i storstan, med god mat, hotell och varför inte bio??

Funderar.

Jag kan inte sova. Hjärnan går på högvarv, den har inte fattat att jag ska stänga av och sova nu. Dumt.

Vad funderar jag på då? Allt och inget. Det är mycket bebistankat. Så klart. Det har hänt att jag tänkt att det vore skönt om allt det här ivf-andet vore över snart, så man vet hur mycket pengar man har egentligen... I nästa tanke drömmer jag om nån detalj, det kan vara en liten barncykel som vårt barn ska få....

Jag är kluven.

Vad händer om det inte blir nåt barn? Om vi verkligen är ofrivilligt barnlösa för alltid och på riktigt?? Jag har faktiskt använt den beskrivningen på oss nu, två gånger den här veckan. Och så har jag berättat att det är inget fel på nån av oss, att vi så oerhört mycket vill, men det blir inget... Då får jag en kram, och så ska de hålla tummarna och så påstår de att det absolut är vår tur nu... Jaså. Hur kan de veta det?

Den här gången känns det ändå som om det skulle kunna bli nåt. Det är ju annorlunda mot de andra gångerna. Jag är mer förberedd, mentalt. Och jag är mer förberedd i kroppen, med diverse mediciner och hormoner.

Slappna av, säger våra vänner. Då händer det. Eller hur, tänker jag ironiskt....

Och jag kan titta på teve, och följa paren som misslyckas gång på gång - men till slut så funkar det för dem! Tårarna rinner ju på mina kinder, för jag förstår ju deras omvälvande lycka. Men varför lyckas de och inte vi?

Om det inte blir nåt barn. Då är det tomt. Och det är så många saker jag aldrig kommer att få göra. Men jag kommer fortsätta få höra mina vänner och kollegor berätta om det; när de får göra det, om och om och om igen....

Är jag bitter? Kommer jag bli en sån där kärring, eller jag menar ju käring?? En gnälltant som klagar på allt och alla. Nä, det är ju inte jag. Men tänk om.

Jag lånar mina syskonbarn ibland. Får snusa lite bebis. Få lite kräk och dreggel på axeln. Är det bra eller dåligt? Jag kanske ska undvika alla barn jag bara ser, så jag slipper få den här känslostormen av att vilja ha själv. Eller så fortsätter jag vara en god faster och moster, och vara den som leker, kramar, pysslar, och kollar på allting.

Men tänk om det inte går. Vi kanske inte kan bli föräldrar. Vad gör jag då?

Ja, vad gör jag då??


G'natt...

Jobb - inte sjukskriven...

Men.... va? Är du här idag???


Eh... ja... det är jag.

Suck. Så många inblandade och så många som visste att jag skulle vara sjukskriven. Och så var jag inte det, utan jobbar som vanligt. Varför? Eh... jo.... alltså....

Inte roligt. Jag känner mig fortfarande lite lurad.
Men det är mycket som händer på jobbet. Och på fredag kommer lokalradion och ska vara med en lektion... hihi... Spännande...

kram alla där ute

Öland

Hemma efter en lång dag. Vi började tidigt, jag fick se till att kliva upp tidigare än vad jag egentligen hade lust med...

Det var dis och dimma, och bitvis lite duggregn. Mörkt. Men Öland är ändå alltid Öland. Det var 8 grader ute och 10 grader inne... ;) Inga spår av möss, men däremot en massa döda flugor.

Vi hann med lite shopping också. Jag köpte faktiskt tre par byxor. Oj. Tre på en gång... Men det behövdes. Och bra blev det! Däremot köpte jag inte en enda pryl på ikea! Men vi var ju där förra helgen, så jag har nog fått vad jag vill för ett tag...

Hur som helst, trevligt att umgås med sin lilla mamma en hel dag!!

Rastlös. Orolig.

Jag är lite rastlös. Samtidigt är jag så himla trött. Orkar ingenting. Men plötsligt får jag ett ryck, och så går jag ut och tar ner vimpeln (sommartiden tog slut i söndags, då ska vimpeln ner), plockar in dynor och dukar från uterummet. Sen tar orken slut.

Igår skulle jag ha läst ca 100 sidor i en bok i  kursen jag läser på högskolan just nu. OCH skrivit ett litet paper på en sida ungefär. Gjorde jag det? Nä. Det är sista dagen att lämna in idag. Gott om tid? Nä. Om två och en halv timmar åker jag till min svägerska och barnen. Det ska planeras dop. Riktigt roligt!! Men jag kanske inte skulle det egentligen....

I morrn tar jag med min mamma och åker och tittar till huset på Öland. En heldagsutflykt, verkligen. Men vi hinner prata en massa! Blir säkert både kul och trevligt. Och Öland är speciellt på hösten. Allvaret är ännu mer öde och tomt då. Fast det är ju varken öde eller tomt, det är bara som det känns...

Ja, precis sån är jag nu. "Fladdrig i själen" är ett bra och passande uttryck. Hoppar lite hit och dit, i tanke och handling...

Jag är inte lessen heller. Det har gått över, eller nåt... När jag ringde min chef igår och sa att jag trots allt kommer jobba nästa vecka, så önskade hon mig välkommen tillbaka. Det kändes bra.

Nähä. Lite energi tack?? Ska väl duscha nu i alla fall.

Ha en fin dag, alla ni där ute.
Jag kommer inte till nån bloggträff. Vi skulle ju till Göteborg på torsdagen (i morgon), men nu blir ju inte det av. Men det blir ingen bloggträff i alla fall. Hoppas få höra lite därifrån av er sen.

kram på er!